Vi är tre tjejer som går i 3:an på gymnasieskolan Spyken i lund. Vi har som projektarbete att lära oss om hur man kan klara sig i naturen. Vårt mål är sedan att gå ut och leva i skogen genom att använda naturens resurser. Här kommer vi lägga upp bilder, videoklipp etc som rör projektet! Följ gärna vår resa genom bloggen! // Matilda, Cecilia och Nicole
Idag har vi besökt platsen där vi ska campa. Allt såg bra ut förutom att det var väldigt mycket snö och is. Så vi får anpassa överlevnaden till lite kallare vinterförhållanden. Vi har också tränat på att rensa fisk. Det blev röding. Men troligtvis kommer vi nog inte kunna fiska om vädret är som det är idag med snö och is. Men det var iallafall spännande att rensa fisk och det gick också bra förutom att det var lite knepigt att få bort benen. Nedan finns några bilder från när vi rensade fisken.
Rötter och knölar är en räddare i nöden för den som inte har något att äta.
Vass är ett bra exempel på en ätlig växt då man enbart äter rötterna. Vassen växer i vatten och bildar stora vassruggar. Under sjöbotten kan man hitta vassens rot som är vit och ihålig. Roten tuggar man direkt, sväljer saften och spottar ut fibrerna. Smaken är som bäst före och efter sommaren. Små vita skott sitter även på roten, de ska bli nya strån. De bryts av och äts direkt. Ska tydligen vara väldigt gott!
Var noga med att akta händerna när du drar upp vassen då man kan skära sig svårt om man halkar med handen längs strået. Lättast är därför att använda handskar. Om man skär små hack i de gröna stråna innan det bildas gräsvippor på vassen kommer det ut en saft som stelnar, den skrapas sedan bort och äts, oftast som godis då det smakar sött. Vissa strån kan man även använda som sugrör, liggunderlag eller tak till sin koja.
Kaveldunet växer i vatten och fuktiga diken. Man kan lätt känna igen den på sina bruna "cigarrer" i toppen. Även kaveldunet har rötter som kryper under marken. Roten har en inre märg som är lite kladdig men rik på socker. Rotens yttre svampiga skikt skalar för att komma åt märgen. Märgen äts färsk eller kokas med andra växter. På de långa rötterna finns också skott som ska bli nya blad. Skotten äts färska och därför är det bara till att bryta av loss. Den bruna delen av kaveldunet kan man bryta sönder och torka det "dun" som bildas. Det kan man i sin tur ha som isolering i kläder eller fylla kuddar.
Ur boken "Första Överlevnadsboken" av Stefan Källman & Jan Jäger
När man är ute i skogen finns det olika slags nötter man kan äta. Från nötter får man protein och fett. Olika nötter kan man finna på olika växter och träd. Här kommer några exempel:
· Tall är det träd som är vanligast när det gäller kottar. För att kunna äta kottarna tar man de mogna kottarna och värmer upp dem så fröna lossnar. Man kan äta dem sedan som de är, men man kan också rosta dem i en stekpanna. Om man vill kan man koka soppa på tallens barr. Koka upp en ½ liter vatten, lägg i en ½ liter gröna friska barr och koka i 25 minuter med lock på. Drick sedan vätskan, den innehåller då socker och C-vitamin.
Tall och kottar
· Bok är ett högt och utbrett träd med jämn och grå bark. Nötterna på bok, ollonen, är små och trekantiga och ”klädda” i en slags bortbeklädd skål. Nöten är proteinrik och går att äta som den är eller rostad
Bokträd och bokollon
· Ekar finns med många olika arter i lövskogsområdet, men alla de omisskännliga ekollonen. Skala dom och koka dem flera gånger i olika vatten för att få bort den bittra smaken. Sedan rostar man dem och exempelvis maler dom till mjöl. Istället för att koka dem i flera olika vatten kan man lägga dem med skalet i eldens glöd i ca 15 min, då försvinner också det beska.
Ett av våra mål med vårt projekt är att lära oss om ätliga växter för att sedan kunna klara oss på dessa ute i naturen. Nedan kommer några exempel på ätliga växter och hur de kan tillagas. Förhoppningsvis kommer vi kunna hitta några av dessa när vi ska överleva i skogen.
Klöver: bladen går att äta som de är men gör sig bäst kokta.
Tistlar: taggarna tas bort och de späda bladen kokas därefter. De späda skotten kan skalas och ätas färska eller kokta. ”Bottnarna” på blommorna ska tydligen vara goda och kan ätas som de är.
Lindar: Bladen är stora, snett hjärtlika och tandade. Blad som är späda och outslagna kan ätas råa och Lindens blommor kan användas till att göra te.
Att de flesta ätliga växter rekommenderas att de äts späda kan bli ett problem för oss eftersom vi ska ut ganska tidigt på våren och då kommer det antagligen inte finnas så mycket nyutslagna växter. Vi kommer därför kanske inte kunna äta så många olika växter och även vara tvungna att koka de flesta.
Tall och kottar
Bokträd och bokollon
Ek och ekollon
