projectsurvival.blogg.se

Rötter och knölar är en räddare i nöden för den som inte har något att äta.

Vass är ett bra exempel på en ätlig växt då man enbart äter rötterna.
Vassen växer i vatten och bildar stora vassruggar. Under sjöbotten kan man hitta vassens rot som är vit och ihålig. Roten tuggar man direkt, sväljer saften och spottar ut fibrerna. Smaken är som bäst före och efter sommaren. Små vita skott sitter även på roten, de ska bli nya strån. De bryts av och äts direkt. Ska tydligen vara väldigt gott!

Var noga med att akta händerna när du drar upp vassen då man kan skära sig svårt om man halkar med handen längs strået. Lättast är därför att använda handskar. Om man skär små hack i de gröna stråna innan det bildas gräsvippor på vassen kommer det ut en saft som stelnar, den skrapas sedan bort och äts, oftast som godis då det smakar sött. Vissa strån kan man även använda som sugrör, liggunderlag eller tak till sin koja. 

Kaveldunet växer i vatten och fuktiga diken. Man kan lätt känna igen den på sina bruna "cigarrer" i toppen. Även kaveldunet har rötter som kryper under marken. Roten har en inre märg som är lite kladdig men rik på socker.  Rotens yttre svampiga skikt skalar för att komma åt märgen. Märgen äts färsk eller kokas med andra växter. På de långa rötterna finns också skott som ska bli nya blad. Skotten äts färska och därför är det bara till att bryta av loss. Den bruna delen av kaveldunet kan man bryta sönder och torka det "dun" som bildas. Det kan man i sin tur ha som isolering i kläder eller fylla kuddar.

 

 

 

Ur boken "Första Överlevnadsboken" av Stefan Källman & Jan Jäger

 

Vindskydd

Den sortens koja som är mest känt bland friluftsfrämjande är definitivt vindskyddet.
Till en början ska man leta efter två träd som står cirka 2-3 meter från varandra och det är viktigt att marken är plan. En pinne sätts fast mellan träden på ungefär 1-1,5 m höjd. Tänk på att du ska kunna sitta upprätt i öppningen. Takstommen bygger du av döda grenar från den tvärgående takpinnen så att de slutar på marken ungefär 2 m från öppningen. För att bilda ett nätliknande mönsterlägger du pinnar lite tvärs över taket. Taket täcker du sedan med mossa, gräs, barr samt annat lämpligt som du hittar i skogen. Du kan naturligtvis även använda en presenning om du anser det vara mer bekvämt.  Sovplatsen kan du sedan ordna med hjälp av grenar och ris. Framför öppningen lägger du en halvrutten trädstam, som skydd mot elden. Med tanke på att det kräver tid och mycket material är vindskyddet ett bekvämt och stabilt val. 

På söndag ska vi åka ut till skogen med vår klasskompis Pontus. Han kan mycket om friluftsliv och det är tänkt att han ska ge oss en kort utbildning i lite olika områden i överlevnad. Bland annat ska vi pröva att laga mat i ett stormkök. Vi funderar på att välja wok eftersom man då får träna på de flesta moment inom matlagning såsom hackning, stekning och kokning.

wok

Utöver matlagningen ska Pontus också visa oss lite andra saker som kan vara bra att kunna för att klara sig bra i naturen, t.ex. hur man bygger ett vindskydd, en flotte och lite allmän info om vad som kan vara bra att ta med sig ut på en överlevnadscamping. 

Vill du göra något roligt när du är ute? Ta och baka ditt egna bröd!

Det finns många olika sorters bröd man kan välja mellan när man är ute i naturen så som pinnbröd, glödkaka och rönn- och oxelbärskakor. Det går snabbt och är enkelt att göra. Till några pinnbröd behöver du 5 dl vetemjöl (alternativt rågmjöl), 2 teskedar bakpulver, 2 teskedar salt och 2 dl vatten. Resten är simpel, det är bara till att rulla degen kring en pinne och håll den över glöden tills att en får en vacker gyllenbrun färg.
Till glödkakan utgår du från samma ingredienser som till pinnbrödet. Glödkakor var samernas bröd förr i tiden. Platta ut degen så att du får tunna kakor på en sten som hettats upp vid elden. Kakan lär strax vara klar att äta kort därefter!

Rönn och oxelbärskakor bakar du om du vill ha mer smak på brödet, då blandar du i rönnbär eller oxelbär i degen gärna tillsammans med smält smör och socker.
Till denna sortens bröd använder man sig av det som kallas vildmarksugnen. Då lägger man bara en stekpanna på några stenar mellan vilka du har en liten eld. Därefter lägger du en annan stekpanna upp och ned på den första. I den ugnen kan du baka allt!

Ur boken "natur och friluftsliv" av Bengt Johansson

När vi går ut i skogen i mars kommer det vara viktigt att vi kan göra upp en eld.  Elden ger mycket värme om det är kallt, den ger ljus när det är mörkt och när vi väl ska laga mat är elden också bra till hands. Det finns olika saker man kan tända en eld med. Exempelvis tändstickor och cigarettändare fungerar bra när man ska tända eld ifall det är torrt ute. Tändstickorna måste dock vara skyddade mot regn och fukt. Exempelvis kan man ha dem i en platsburk eller en platspåse för att undvika att de blir blöta. Cigarettändaren är redan skyddad mot fukt vilket är bra, fast är det minusgrader ute måste man håla den varm om den ska fungera. Gasen kan också läcka ut om man har otur. 

Det bästa tändmaterialet man kan ha till en eld är torrt, dött och fint ris som oftast sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta granar. Det som är bra med detta ris är att även om det regnar ute eller liknande, så är riset torrt. Ett annat bra tändmaterial är exempelvis kåda som brinner även när den är blöt. Kåda kan man ofta hitta på granar. Björknäver och också utmärk tändmatierial. När man använder näver ska man ta den papperstunna nävern som finns på trädet, eftersom den torkar snabbt i fickan och den varit fuktig. Enbark är också lika bra tändmaterial som björknäver. Annat bra tändmaterial är tillexempel torrt gräs, innerbarken på döda grenar, torr mossa och torra vissna löv.

Björknäver

För att göra upp en eld räcker inte bara tändmaterialet, utom man behöver också ved. Veden måste vara torr, och den bästa veden kommer från självdöda tallar och granar(denna ved kallas tjärved). När dessa träd dör tappar de barken delvis och den är grå med sprickbildningar. Det som är så bra med denna ved är att man lätt kan bryta av hela småträd eller grenar från stora träd. Tjärveden är också bra eftersom den brinner under alla väderleksförhållanden. Annan ved som man kan använda är exempelvis torra grenar som fallit på marken. Det är bra att använda ved i olika storlekar. Grövre ved håller längre(kan t.ex. hålla sig brinnande över natten). Huvudveden är de grenar som är tjockare än ett finger som man kan bryta ned i lagom bitar. Småved är mindre grenar som också kan läggas i elden för att göra den bättre.  Innan man gör upp sin eld ska man samla ihop väldigt mycket tändmaterial och ved, för när man väl har gjort upp sin eld är det bra att ha mer ved och sådant till hands ifall man skulle behöva förbättra på.

När man väl har samlat ihop materialet som behövs så är det dags att tända elden. Marken där man ska elda ska helst vara sand, grus eller jord. Man ska undvika ställen där marken är täckt med vissna barr eller torrt gräs, eftersom då är det lätt att elden sprider sig. När man väl hittat ett bra ställe gör man en liten grop, och sedan täcker man området med stenar så de bildar en rund cirkel ungefär(diametern bör vara ca 1/2m). Stenarna är bra att ha som grund under elden eftersom de gör att elden får mer syre(så den brinner bättre) och stenarna skyddar marken mot brand.

När man har byggt upp grunden, är det dags att bygga upp själva ”strukturen” med pinnar mm. Längst in placerar man tändmaterialet(det som är skrivet längre upp). Runt detta bygger man sedan på med de grövre pinnarna och veden. Sedan är det bara att tända elden, och ha mer material till hands om elden skulle börja släckas.  Att få igång en bra eld kan ta tid, så man måste ha tålamod!

 

En sak som är viktig är att veta hur man släcker en eld ordentligt, för en skogsbrand vill man inte vara med om! Man ska alltid låta elden brinna ut och peta isär pinnarna som glöder.  För att det ska släckas ordentligt ska man hälla på mycket vatten så att elden inte fräser längre. Man ska hälla på elden och runt eldstaden för att försäkra sig att allt verkligen släcks. Det är också viktigt att ha vatten nära intill elden ifall den skulle sprida sig!

För att på bästa sätt undvika för tung matutrustning när man är ute på camping eller vandring ska man helst ha med sig torkad mat. Detta gör att man kan ha med sig mer mat än om man enbart hade med sig konserv mat eller dylikt samt att maten konserveras mycket bättre.

Att torka maten själv bidrar till helt andra möjligheter när det gäller variation och kvalitet än om man enbart utgår ifrån det som finns i butikerna.
När man är ute i skogen är det väldigt viktigt att man tänker på vad man har med sig, att man får i sig tillräckligt med näring samt att man dricker mycket vatten för att förhindra uttorkning. 
Att torka sin egen mat kan bidra till simpla men även näringsrika måltider. Man kan exempelvis laga en kött-eller grönsaksgryta eller någon form av fruktsoppa som innehåller ett tillskott av torkade jordgubbar, kiwi och äpplen. Torkade frukter i sig är en enorm energikälla, särskilt torkade bananer som är en riktig blodsockerhöjare. 
Att komma på vad som går att torka är inte svårt då praktiskt taget allt som finns att hitta i de olika matdiskarna. För att på bästa sätt uppnå hög kvalitet på det torkade bör man i första hand tänka på att kvaliteten på råvarorna är hög. 
Det absolut bästa med att torka maten själv är at man slipper alla olika konserveringsmedel, färgämnen och förtjockningsmedel som finns att hitta i vår mat. 
Grönsaker , rotfrukter och frukt har stort näringsinnehåll och är fiberrika. Men liksom vid andra konserveringsmetoder försvinner största delen av C-vitaminhalten vid torkning. För att kompensera bortfallet kan man ta med sig en bit färsk vitkål som är en bra C-vitaminkälla, eller C-vitamin i form av brustabletter. 
Vikt och volym reduceras betydligt när man torkar livsmedel och om man torkar sin egen friluftsmat sparar man en del slantar. Det som är en viktig faktor är då att man måste göra matplanering i mycket god tid. Man kan välja att torka allt på en gång eller lite i taget beroende på hur begränsad man är när det gäller plats. 
Med tanke på vårt klimat är det lämpligast att torka inomhus. Man kan torka i rumsvärme eller med hjälp av värmekälla. Det gäller att vara noggrann när det gäller frukt och grönt som innehåller mycket vatten, liksom kött och fisk bör värmetorkas då det annars löper en risk för att mikroorganismer, som mögel, växer till sig. När det gäller frukt och grönt som inte innehåller så mycket vatten, t.ex. purjolök, kan man torka i rumsvärme eller på en vind med god luftväxling; ovanför element, på kylskåp, intill en vedspis osv.
Vattenrika råvaror samt kött och fisk kan man torka i en vanlig ugn eller varmluftsugn, med luckan på glänt. Ett vanligt torkskåp för kläder kan man inreda med hyllsystem för att kunna torka större mängder åt gången. 
Det är viktigt att bitarna man torkar snabbt får en skyddande hinna så att den omgivande luftens mikroorganismer kan fästa sig och föröka sig. Kött och fisk bör endast värmetorkas. Rotfrukter och grönsaker man ska torka kräver något annorlunda behandlingar. Bitarna av rotfrukter, potatis och kål ska kokas upp några minuter i lätt saltat vatten för att inte få brunfärgning . Det förkortar även koktiden vid tillagning samt ökar livslängden på det torra., näringsämnena bevaras också bättre. Övriga frukter och grönsaker behöver inte denna förbehandling. Redan torkade produkter som ärter, bönor och linser förkokas nästan färdiga med kryddor, inte buljong, silas av och torkas. Även konserverade och frysta grönsaker som majs, bönor och spenat går bra att torka efter upptining. 
Under torkprocessen bör temperaturen kontrolleras med en termometer. För att kvaliteten på det torkade ska bli bra bör temperaturen inte överstiga +50 °C för grönsaker, rotfrukter, kött och fisk Blasgrönsaker, som spenat, samt örtkryddor bör inte ha högre torktemperatur än +35 °C.

Det är viktigt att luften kommer åt under bitarna för att kunna föra bort fukten. Resultatet blir bäst med torkollor,. Man kan köpa mindre bordtorkar som består av ett värmeelement, en fläkt och torkollor, det vill säga ramar med nät som släpper igenom fukten. Det går också bra att själv tillverka torkollor av ramvirke som man täcker med ett finmaskigt nät eller tyg. I ugn är det bäst att ha galler med tunt syntetiskt typ på. Man kan torka på väldigt mycket egentligen, allt ifrån brickor, korgar, fat till myggfönster. Tänk på att underlag av bomull inte är lämpliga då de suger upp fukt och torkar långsamt. Mycket blöta grönsaker, frukter och förkokta bönor, ärter och linser bör först läggas på lätt oljat smörpapper för att inte fastna. När ytan torkat kan torkprocessen fortsätta på gles väv.

Vi har börjat läsa om utrustningen som vi kan ha med oss när vi går ut och campar. Vi har framförallt läst om valet av kläder och hur viktigt det är att planera sina klädval innan man går ut i skogen och campar till exempel. I boken Med packningen på ryggen av Hugh McManners tar han upp principen om lager på lager.

Innersta lagret är de plagg som ska sitta närmast kroppen. Det kan t.ex. vara ett underställ. Understället ska vara gjort av material som absorberar svett och suger bort den från huden(ut till plaggets utsida)
   Andra lagret ska sitta lite lösare. Det kan exempelvis vara en tröja med blixtlås och polokrage(för att hålla de ytliga blodkärlen vid halsen varma). Man kan också ha på sig en skjorta med krage, fast i så fall vid varmare väder. När det gäller byxor beror det på hur kallt det är när man ska gå ut och campa och det beror på vädret(exempelvis regnbyxor eller vadderade överdragsbyxor).
   Tredje lagret bör vara en ylletröja eller en lätt fleceejacka/tröja. Om man kommer vara mycket i rörelse är det bäst att skippa detta lager, men eftersom vi inte ska vandra längre sträckor är det nog nödvändigt för oss.
   Fjärde lagret bör vara en jacka som antingen är vindtät eller vattentät. Eftersom vi ska ut i början av mars så är det svårt att veta hur vädret kommer att bli, men om det kommer regna mycket är det nog bra med en regnjacka. Är det fortfarande kallt så får det nog bli en tjockare jacka.

Underställ Fleceejacka 

En annan bra bok vi också har tittat lite i är "Handbok i överlevnad" av Chris Grönlund. Där finns information om hur man kan överleva om man hamnar i en extrem situation utan mat eller särskilt mycket utrustning. Vi koncentrerade oss mest på de avsnitt som behandlar föda. 

Här är några tips från boken på vad man kan äta i ute i naturen:
*Bark: Innerbarken på asp, björk, vide och tall kan ätas rå, kokt eller rostad. Barken går även att torka och pulverisera till mjöl. 
*Maskrosblad: Kan ätas som sallad.
*Brännässla: Unga blad eller skott kan hackas och kokas till soppa.
*Bredkaveldun: Den vita, nedersta delen av stjälken kan skalas och kokas därefter. Även rotskott och knölar kan skalas och kokas.
*Olika sorters fisk: Kan t.ex. grillas. 

  

Bredkaveldun och brännässla. 

Det hade varit väldigt spännande att prova att äta saker direkt från naturen men när vi ska ut och campa kommer vi ändå ta med oss lite att äta hemifrån eftersom vi troligtvis inte kommer kunna klara oss enbart på växter och kanske fisk om vi har tur. Eftersom vi ska ge oss ut i början av mars, vilket är ganska tidigt på våren, så är det ju inte heller säkert att det finns så mycket ätliga växter vilket då kommer göra det ännu svårare att hitta lämplig föda. 

Nödproviant som t.ex. nötter, russin och choklad är viktigt att ha med oss om vi skulle bli jättehungriga och måste få energi snabbt. Vi har också tänkt ta med oss lite annan torkad mat som t.ex. pasta eller nudlar. Mat i konsevrburkar kanske också kan vara smart att ta med i packningen.